<< Tillbaka till huvudmeny, Genetik

 

Nedärvning av päls

 

I denna artikel presenteras de olika päls-anlagen och päls-egenskaperna som förekommer hos hund.

De förklaras var för sig och sedan tillsammans.

Först en allmän beskrivning om respektive anlag/egenskap och hur de nedärvs och förhåller sig till varandra.

Därefter reder vi ut vilka av dessa anlag som förekommer hos Lunalian, Wendyn och Ailanul samt vad det ger för pälsegenskaper.

 

Genom forskning med olika hundraser med olika utseenden (fenotyper) har man hittat fem gener som påverkar olika pälsegenskaper; FOXI3, SGK3, RSPO2, FGF5 och KRT71.

Dessa gener bestämmer var och en för sig, men också i kombination med varandra hur en päls ska se ut och ”bete sig” på en viss hund.

 

De mest kända pälsegenskaperna sitter på tre olika lokus (tre olika platser i hundens arvsmassa) och därför säjs det, med allmänt språkbruk, att det finns 3 egenskaper som påverkar hur en hunds ser ut och beter sig.

Men det finns ytterligare egenskaper som påverkar helheten.

 

 

Korthår eller Semi

 

Beskrivning av egenskapen korthår:

En korthårig hund har väldigt kort päls i ansiktet, på framsidan av alla benen, på baksidan av sista delen av bakbenen och på öronen.

Den har något längre päls på resten av kroppen och ännu några mm längre päls runt öronbasen, runt huvud/hals/manke (krage), på baksidan av frambenen, på baksidan av låren (byxor) och på svansen.

 

Exempel på hundraser som har denna pälsegenskap är Dalmatiner och Siberian husky.

Vid en första anblick kan man tycka att pälsen hos en Dalmatiner och Siberian husky ser väldigt olika ut och det gör den också pga av påverkan från ytterligare gener som bestämmer huruvida hunden också ska ha underull eller inte samt om hundens päls ska ha en tendens att ligga slätt mot kroppen eller mer eller mindre rakt ut från kroppen.

Men just vad gäller denna egenskap (korthår) så har en Dalmatiner och en Siberian Husky samma egenskap – den är korthårig.,

 

 

Beskrivning av Semi (en semilånghårig hund):

En Semi (Semilånghårig hund) har väldigt kort päls i ansiktet, på framsidan av alla benen, på baksidan av sista delen av bakbenen och på öronen.

Den har märkbart/tydligt längre päls på kroppen och extra lång päls runt öronbasen, runt huvud/hals/manke (krage), på baksidan av frambenen, på baksidan av låren (byxor) och på svansen.

En del av dessa hundar ( typsikt för ex de flesta spaniels) har ”fransar” (extra långa hår) även på vissa delar av tassarna och på magen i anslutning till armhålorna och ljumskarna.

 

Exempel på hundraser som har denna pälsegenskap är Cavalier King Charles spaniel och Shetland Sheepdog.

Vid en första anblick kan man tycka att pälsen hos en Dalmatiner och Siberian husky ser väldigt olika ut och det gör den också pga av påverkan från ytterligare gener som bestämmer huruvida hunden också ska ha underull eller inte samt om hundens päls ska ha en tendens att ligga slätt mot kroppen eller mer eller mindre rakt ut från kroppen.

Men just vad gäller denna egenskap (korthår) så har en Dalmatiner och en Siberian Husky samma egenskap – den är korthårig.,

 

 

 

 

Långhårig eller inte (Lång päls på hela kroppen eller inte)

Hundar kan ha ett anlag som gör att pälsen växer lång på hela kroppen, ja även där den korthåriga och den Semilånghåriga hunden har sin allra kortaste päls.

Dessa hundar får skägg och muscher (på engelska benämns detta som ”facial furnishings) men även längre päls där korthåren och semilånghåren är riktigt korthåriga).

Hunden har alltså lång päls på hela kroppen.

Detta anlag/denna egenskap där hunden har lång päls på hela kroppen har inget enhetligt ord på Svenska språket men på engelska heter det ”Wired”. En direkt översättning skulle bli ”trådbundet” vilket, de flesta som talar svenska, skulle associera med en päls som ex rasen Puli har vilket bara är en del av hur denna pälsegenskap kan uttrycka sig i förhållande till andra anlag.

På Svenska är det mest korrekta begreppet ”Långhår” och den mest korrekta beskrivningen ”En hund med päls som växer sig lång på hela kroppen”.

Denna päls har en egenskap som inte korthåren och Semilånghåren har: När man klipper av ett hårstrå så fortsätter det växa (som hos en människa!).

Så fungerar inte Korthåren eller Semilånghåren. När man klipper av ett hårstrå hos en korthårig eller en semilånghårig hund kommer pälsen förbli i den längden tills det är dags för just det hårstrået att släppas/ fällas.

 

Genen/anlaget som ger en hund med lång päls på hela kroppen går under benämningen RSPO2

På engelska benämns den förenklat som ett stort W (Wired), dvs ett stort ”W”.

Den genen som gör att hunden INTE får den här egenskapen benämns som ”w”, dvs ett litet ”w”.

För att underlätta när vi senare ska sätta ihop hela hundens pälsgenotyp och för att det finns så ont om texter som beskriver allt detta på Svenska språket så förenklar jag genom att byta ut bokstaven mot den första bokstaven i det svenska ordet ”Långhår”.

Genen för långhår kommer fr.o.m nu benämnas som ”L”, dvs ett stort ”L”.

Genen som inte ger långhår kommer benämnas som ”l”, dvs ett litet ”l”

 

Det är ingen slump att just Långhår får en stor bokstav och ”inte långhår” får en liten bokstav.

Långhår är dominant över ”inte långhår” och inom genetik är det praxis att benämna dominanta gener med stora bokstäver och recessiva gener med små bokstäver.

 

Gener förekommer i par där man fått ett anlag av sin mamma och ett anlag av sin pappa.

Vad gäller denna egenskap (Långhår) ser en hunds genotyp ut på ett av följande sätt:

LL

Ll

ll

 

Hundar med genotypen LL kommer bli långhår

Hundar med genotypen Ll kommer också bli långhår eftersom L är dominant över l.

Hundar med genotypen ll kommer inte bli långhåriga. De kommer istället få kort hår i ansiktet, på framsidan av benen osv och om man klipper av ett hårstrå på dem kommer det hårstrået förbli i den längden tills det är dags att fälla ur det hårstrået.

 

Exempel på hundraser som har denna pälsegenskap är Pudel, Puli, Bearded Collie och strävhårig tax. Det kan tyckas som om dessa raser har skillnader i sin päls och de har de verkligen! Skillnaderna beror på på hur det ser ut på andra locus (platser i arvsmassan), ex om hunden har krullig päls eller inte, om hunden har underull eller inte och om hunden har gener som kodar för korthårig eller Semilånghårig.

Vi kommer till det längre fram.

 

Krullig eller rak päls

På ytterligare ett loci (plats i arvsmassan) bestäms om hundens päls ska bli krullig, vågig eller rak

På engelskas förenklar man genom att benämna anlaget som ger krullig päls efter den första bokstaven i ordet ”Curly”, dvs ”C”. Eftersom Curly är ofullständigt dominant över rak päls så benämns krullig med stort ”C” och ”inte krullig” med litet ”c”.

Jag förenklar här genom att använda ”K” för ”krullig” och ”r” för rak.

På detta lokus har en hund något av följande genotyper:

 

KK

Kr

rr

 

Hunden som har KK kommer bli krullig

Hunden som har Kr kommer få rak päls i ansiktet och vågig till storlockig päls på resten av kroppen eftersom K är ofullständigt dominant över r

Hunden som har rr kommer få rak päls.

 

Exempel på raser som har K i sin genotyp är Curly coated retriever , Lagotto, Puli och Bichon frise.

Skillnaderna mellan dessa rasers päls beror på hur det ser ut på andra lokus som kodar för pälsegenskaper, exempelvis om hunden är Långhårig eller inte och om hunden har underull.

 

 

Underull eller inte

 

Avsaknad av underull är ofullständigt dominant över förekomst av underull.

För enkelhetens skulle väljer jag har att benämna ”Avsaknad av under ull” som A och ”förekomst av underull som ”f”.

 

En hund har, enligt ovanstående benämning (påhittad i brist på annat samt för att orinetera mig efter det svenska språket), någon av följande genotyp besträffande underull:

AA

Af

ff

 

Hunden som har AA kommer helt sakna underull.

Hunden som har Af kommer ha väldigt sparsamt med underull

Hunden som har ff kommer att ha underull

 

Exempel på hundraser som saknar underull är Dalmatiner och Lagotto.

Och ja, dessa hundraser har skillnader i pälsen, men just beträffande detta lokus så har de båda ff, dvs AA, dvs de saknar underull.

 

Vad beträffar den här egenskapen (avsaknad eller förekomst av underull) finns det raser med ganska stor inkonsekvens. Exempelvis ska en Border Collie, En Bearded Collie och en schäfer ha underull, men det finns nämnvärt många Border Collies, Bearded Collies och ff Långhåriga Schäfrar som helt eller delvis saknar underull.

Samma sak åt andra hållet: Pudlar ska inte ha underull men en del har det om än delvis (genotypen Af). ”Förr i tiden” var pudlar med underull en egen pälsvariant -snörpudlar som såg ut i pälsen som en Puli, Komondor eller Bergmasco.

Man kanske kan tänka sig att en pudel med rastaflätor har det för att man ordnat det så och det är delvis sant. MEN en pudel som helst saknar underull (de flesta pudlar) kommer inte få en päls som filtar sig på samma sätt som ex en Puli.

Idag använder man ej begrepp som snörpudel eller ”inte snörpudlel, men alla pudelägare som haft mer än 2 pudlar vet att pälskvaliteen kan skilja sig väldigt mycket åt även på den här delen.

De som avlar konsekvent mellan ex Pudel och labrador kommer märka samma sak, dvs att det inte alltid är förutsägbart hur en F1:as päls kommer se ut även om de flesta följer en viss trend. Detta beror på inkonsekvensen hos denna egenskap hos pudeln men också om de är CC eller Cr beträffande det lokuset som rör krulligheten.

 

 

Slät päls eller päls som växer ”rakt ut” från kroppen

 

En del hundar har päls som ligger åtstramat längst kroppen medan andra har päls som växer mer ”rakt ut”.

En faktor som bidrar till hur pälsen kommer i uttryck (hur ”kostymen” ser ut) är förstås om hunden har underull eller inte eftersom om underullen finns där så hamnar täckhåren längre från kroppen. Men det finns också en konkret ärftlig egenskap som bestämmer om täckhåren tenderar att växa mer rakt ut oberoende av avsaknad eller förekomst av underull.

Den egenskapen (att pälsen tenderar att växa rakt ut) styrs av att vissa hår på hunden och mer på vissa platser än andra och i den delen av hårstrået som är närmst kroppen är krusigt.

Effekten blir den samma som om en människa krusar hårrätterna för att få mer volym i håret.

Egenskapen är väldigt typisk och konsekvent förekommande för vilda hunddjur som lever i arktiska, subarktiska och delvis tempererade klimat. Med andra ord: Alla vilda hunddjur som lever där det är kallt eller periodvis kallt har denna pälsegenskap, i annat fall skulle de frysa.

Funktionen är den samma som att vi klär oss ”lager på lager” när det är kallt. Helt enkelt därför att luften mellan de olika lagren av kläder fungerar isolerande mot kyla.

Effekten är betydligt större när underullen har den här strukturen och därför har alla dessa vilda hunddjur i dessa klimat även underull. Effekten blir inte samma hos en lockig hund som saknar underull. Men när en päls är rak, har underull och den här egenskapen som gör att pälsen tenderar att växa rakt utifrån kroppen med hjälp av ”mekanismen” där den första delen av hårstrået är krusat och skapar ”luftisolering” då tål djuret mycket kalla vintrar.

Att funktionen är just isolering mot kyla förstärks ytterligare av två faktorer 1. Krusningen är som rikligast där hundens hud är tunn (ex i anslutning till öronen) 2. Vilda hundar som lever i subtropiska till tropiska klimat (som ex Afrikansk vildhund eller ökenrävar av olika slag) saknar ”krusningen”.

De allra flesta spetsar uttrycker denna egenskap på det mest tydliga sättet bland tamhundarna. Men det finns andra hundar som har denna egenskap och då syftar jag framförallt på Collies och Shelties som så gott som alltid är homozygota för detta anlag (och åtminstone hos Sheltien är det vida känt att spetsar är inkorsade). De flesta Border Collies tenderar att vara heterozygota för anlaget och får vanligtvis inte den volymen i pälsen.

I brist på enhetlighet och adekvat beskrivning med ett ord för denna egenskap på något av de språken jag helt eller delvis använder mig av så kommer jag kalla den här egenskapen för ”Volym”.

Denna egenskap är ofullkomligt dominant så det blir ett stort”V” och för ”ingen volym” ett litet ”v”.

Hundar har någon av följande genotyp på detta förmodade loci

VV

Vv

vv

 

En hund med VV kommer få en päls som växer rakt ut från kroppen på samma sätt som hos en Keeshound, en Mittlespitz eller dagens Shetland Sheepdog.

 

En hund med Vv kommer få en päls som delvis växer rakt ut.

 

En hund med vv kommer få en väldigt slät päls som följer kroppen.

 

 

Strävhåriga hundar

Schnauzern, JRT av pälsvarianten ”broken”, strävhårig tax, strävhårsvarianterna av Vizsla och andra jakthundar mfl har skägg och mustascher med ser inte riktigt ut som en Långhårig hund (”L”). Pälsen är inte konsekvent långhårig över hela kroppen. De långa stråna sitter glesare, pälsen tenderar att vara hårdare/strävare och tenderar att fälla mer än hos ett ”vanligt Långhår” t.o.m de med underull (Läs Briard, Bearded Collie, Tibetansk terrier mfl).

 

Den här typen av päls (”Strävhårig a la ”strävhårig tax”) kommer till genom en viss kombination av det lokus som styr om hunden ska bli korthårig eller Semi samt det lokuset som styr om hunden ska vara Långhår eller inte.

Hundar av dessa raser är LL (pälsen växer sig lång på hela kroppen) med KK (korthår) på det lokus som styr om hunden ska bli korthår eller semi.

De saknar också underull.

 

Strävhåriga hundar har alltså genotypen

KK

LL

AA

 

Vi förstår att det är så här om vi tittar på hur det ser ut på de andra pälsvarianterna av samma ras.

Men det bästa exemplet kommer kanske om man tar hänsyn till att Schnauzern och Pinschern ursprungligen är två pälsvarianter av samma ras.

Schnauzern har liksom Pinchern KK men LL där Pinchern har ll

 

Korthår i kombination med att pälsen växer sig lång över hela kroppen samt helt eller delvis avsaknad av underull gör pälsen något hårdare. Inte så mycket som man skulle kunna tro men iom att dessa raser rycks (det som kallas för att ”trimma” hunden genom att rycka av hårstrån) gör att pälsen blir hårdare. Klipper man en sådan hund med maskin kommer pälsen bli betydligt mjukare.

 

Skillnadden mellan F1:or (Första generationens) Labradoodles respektive F1:or av Goldendoodels visar på samma sak.

F1:or av Labradoodles har KK från sin Labradorförälder och därför blir de oftast som en strävhårig fågelhund i pälsen. Dvs de har absolut lite skägg, mustascher och som ”stickelhår” på benen, men blandat med ” vanlig päls. Dessa har lite olika namn, hos Labradoodles kallas de ibland för ”hair”. Det syns tydligt på framförallt öronkanterna där den långa pälsen ligger som ett lager/fransar över även kort päls. Det blir inte så i 100% av fallen av Labradoodles F1:or därför att pudelns päls innehåller en del avvikelser från standard...men oftast blir det så. Från andra generationen kan uppfödarna, om de vill, välja bort att fortsätta avla på dessa och blir då av med ”hair” på en enda generation till. För eftersom Korthåret är dominant över semi så syns det alltid, dvs en hund bär inte Däremot F:1or av Goldendoodles får nästan alltid lång päls på hela kroppen på en gång (första generationen) eftersom Golden retrievers inte har Korthårsgenen utan är Semi (ss). Om det blir ”hair” så beror det på att pudeln bär på en korthårsgen, men det är extremt ovanligt. I dessa fall är det nog vanligare att pudeln inte var ”bara pudel”.

 

 

ALW-hundarna

 

Lunalia av pälsvarianten Semi:

Uppifrån och ned, enligt den ordningen jag ovan beskrivit de olika lokusen, har en Lunaliahund av pälsvarianten Semi följande genotyp:

 

ss

 

ll

 

rr eller Kr (första vanligast)

 

ff

 

Vv, vv eller VV (första vanligast)

 

**********************************************

Lunalia av pälsvarianten Långhår:

 

ss

 

LL eller Ll (första vanligast)

 

rr eller Kr (första vanligast)

 

ff

 

Vv, vv eller VV (första vanligast)

 

 

 

 

Wendy:

 

ss

 

LL eller Ll (första vanligast )

 

rr eller Kr (ungefär lika vanligt )

 

Af eller AA (ungefär lika vanligt)

 

Vv, vv eller VV (första vanligast)

 

**********************************************

Ailanul av pälsvarianten Semi:

 

ss

 

ll

 

rr eller Kr (första vanligast)

 

ff

 

Vv, vv eller VV (första vanligast)

 

**********************************************

Ailanul av pälsvarianten Korthår:

 

Ks, KK (första vanligast)

 

ll

 

rr eller Kr (första vanligast)

 

ff

 

Vv, vv eller VV (första vanligast)

 

**********************************************

LOKUS 1, Korthårig eller semi

s = Semi

K= Korthår

 

LOKUS 2, Långhår eller inte Långhårig

L= Långhår

l= inte långhårig

´

Lokus 3, Krullig eller rak

K= krullig

r= rak

 

Lokus 4, Underull eller inte Underull

A= Avsaknad av underull

f= Förekomst av underull

 

Lokus 5, Volym eller inte volym

V= Volym

v= inte Volym

**********************************************

 

 

Fortsättning följer....