Hem -> Huvudmeny för Ailanul ->
STANDARD OCH RASBESKRIVNING FÖR AILANUL
Ändamål och användningsområde:
Ailanul är en aktiv, intelligent och samarbetsvillig hund med sitt släkte till vallhundar och urhundar/spetsar.
Ailanul är en hund för den aktiva människan/ familjen. En allroundhund som passar för de flesta typer av aktiviteter och arbetsområden.
Ailanulen har Sverige som sitt ursprungsland och tas fram oberoende av SKK.
Karaktär:
Entusiasm och livslust ska genomsyra Ailanulens personlighet.
Där finns mycket kraft men redan hos den relativt unga hunden en tydlig ”på- och av-knapp”
Dess utgångsläge är att de flesta människor och hundar är potentiella vänner, men en viss grad av vaksamhet och vaktinstinkt finns hos de flesta individer.
Den har en naturlig lust att lära sig nya saker och en vilja att samarbeta med sina människor men där finns också ofta en tydligt självständig/mer primitiv sida.
Helhetsintryck:
Ailanulen är en lätt rektangulär och harmoniskt byggd hund. Kroppen är kraftfull och stadig men aldrig tung. Det ska synas att den är byggd för att använda sin kropp på ett effektivt sätt. Den utstrålar självförtroende, kraft, vishet, värme och ett ursprung hos naturen.
Huvud och hals:
Skalle
|
Skallen är av medelstorlek och i proportion till kroppen. Avståndet från nosspets till pannavsats (stop) är ungefär lika långt som från pannavsatsen till nackknölen. Pannavsatsen och nackknölen ska vara måttligt markerade.
|
Nosparti
|
Läpparna och kinderna ska vara väl åtliggande och tillslutna utan att strama. Läpparna men framförallt nosspegeln föredras väl pigmenterade oavsett hundens hud- och pälsfärg.
|
Käkparti
|
Väl utvecklade käkar med tydlig muskulatur, men utan att på något sätt se grovt ut.
|
Tänder och bett
|
Komplett uppsättning av väl utvecklade tänder. Saxbett eller tångbett.
|
Ögon
|
Ögonen är medelstora och mandelformade. Uttrycket är närvarande och varmt. Alla färger är tillåtna. Ögonfransarna tillräckligt utvecklade.
|
Öron
|
Stånd- eller vippöron. Ståndöron är vanligast och de valpar som föds fr.o.m 2032 har i princip alltid ståndöron. Öronen är medelstora och mjukt trekantiga, medelhögt till högt ansatta..
|
Hals
|
Halsen ska vara medellång med torr och stark muskulatur. Halsen bär upp huvudet stolt då hunden är uppmärksam. I trav och galopp sträcks halsen på ett sätt som gör att huvudet bärs mer eller mindre framåtsträckt.
|
Kropp/ bål
Rygg och överlinje
|
Ryggen är av medellängd. Ryggen, länden och korset ska vara stark med väl utvecklad muskulatur men också mycket smidig och rörlig. Manken markerad. Ryggen är rak med svagt sluttande kors.
|
Bäcken
|
Bäckenet böjer svagt av i vinkel nedåt i förhållande till ryggraden, men aldrig så pass mycket att det begränsar rörelsen bakåt och därmed påskjutet av bakbenen.
|
Bröstkorg
|
Bröstkorgen är stark och förhållandevis djup utan överdrift. Den är rymlig men aldrig bred. Bröstkorgen är välvd mot ryggraden men något mindre välvd på sidorna för att ge frihet åt rörelsen
|
Underlinje
|
Underlinjen ska vara svagt men tydligt uppdragen mot buken.
|
Framställ
|
De muskler och ligament som håller skulderbladen mot bröstkorgen är starka, fasta och tydliga utan att varken vara eller verka stela. Skulderbladen ska vara tillräcklig tillbakalagda att förbröstet upplevs markerat då hunden ses från sidan. Överarmen går i en svag vinkel bakåt från skulderbladen till armbågen, inte i en direkt lodrätt linje mot maken. Sett framifrån är benen parallella men tassarna svagt vridna utåt. Handlovarna är lätt vinklade, starka men också elastiska vilket lättast kontrolleras då hunden är i rörelse.
|
Bakställ
|
Bakbenen är parallella. Låren väl musklade. Knäleden måttligt till väl vinklat utan överdrift. Hasleden stark, stabil och väl markerad.
|
Tassar
|
Tassarna ska vara tillräckligt stora, kompakta och något ovala i sin form. Tårna är välvda och slutna. Trampdynorna förhållandevis tjocka men elastiska. Klorna är väl utvecklade.
|
Svans
Svansen är ansatt strax under rygglinjen. Då hunden är uppmärksam bärs den ofta högt. Rullad svans som bärs över ryggen förekommer, men är i dessa fall mjukt rullad.
Rörelser
Flytande, harmoniska och vägvinnande rörelser. Ailanulen är byggd för att kunna röra på sig både effektivt och skonsamt.
Det finns glädje i rörelsen vilket oftast syns på rörelsemönstret. Inte ovanligt att den springer för springandets skull. Den är mycket uthållig, nästintill outtröttlig. Den vänder och parerar mycket effektivt. En vuxen Ailanul har i regel en mycket god närvaro i och kontroll över sin kropp.
Päls
Kort päls i ansikte, på huvudet, öronen, frambenens och bakbenens framsida.
Längre päls över kroppen som tydligt ramar in ansiktet, öronen samt skapar en krage.
Längst päls på baksidan av frambenen, baksidan av låren och svansen.
Olika individer kan ha olika lång päls, men alltid enligt detta mönster.
Pälsen är uppbyggd av underull och täckhår och är oftast mer mjuk än sträv.
Pälsen är rak och ger ett rakt intryck men ofta något krusad i botten exempelvis runt öron för att ge isolation mot väder och vind där huden är tunn.
Färg och teckning
Alla färger och teckningar är tillåtna så länge färgen eller teckningen inte har sitt ursprung i en genetiskt betingad defekt.
Storlek
Tre storlekar förekommer; Maior , Medius och Minor. Storleken nedan avser hundens mankhöjd.
Ailanul-hundarna delas in i 3 olika storlekar som anser hundens mankhöjd som vuxen: