Precis som anlagen/generna samverkar i par så gör även kromosomerna det.

Bland kromosomerna finns också könskromosomerna som bla bestämmer om hunden ska bli en tik eller en hanhund

Den honliga kromosomen benämns som X-kromosomen

Den hanliga kromosomen benämns som Y-kromosomen

(det gäller inte alla djur, hos ex fåglar så är det tvärtom!)

Könsbunden nedärvning handlar oftast om anlag som sitter på X-kromosomen eftersom denne innehåller betydligt fler anlag än Y-kromosomen.

Ändå är det oftare hanar som drabbas av könsbundna sjukdomar vilket kan tyckas vara lite förvirrande.

Ett typsikt exempel är den vanligaste formen av blödarsjuka som bara hanar kan få (det finns undantag, som med allt i stort sett)

En hona är XX medan en hane är XY. Hanen kan alltså få anlag som är belägna på X-kromosomen eftersom de har en X- kromosom.

På X-kromosomen kan det, såväl hos hondjur som handjur finnas ett visst anlag som bara kan komma i uttryck i fenotypen om det INTE finns ett annat anlag i den andra X-kromosomen som förhindrar det.

Och hos en hane finns inte den andra X-kromosomen.

Så vad gäller ex blödarsjuka (den vanligaste typen som är just könskromosombunden) så kan både tiken och hanen nedärva det, men endast hanhunden kan drabbas av själva sjukdomen, dvs få egenskapen i sin fenotyp.